Idag köpte jag mjödingredienser på Citymarket. Konstaterade att citroner inte är vackra. Dessutom köpte jag en 10-litershink för mjöden att jäsa i, eller ett ämbar som det heter på svenska. Vid kassan tog jag fram min medhavda plastkass och tänkte börja packa ner mina inköp, då jag insåg att det är betydligt tuffare att bära hem sakerna i ämbaret. Det gav mig faktiskt så mycket självförtroende och integritet att jag övervägde att bara handla i ämbar framöver. Väl hemma då den första vågen av eufori lagt sig började jag inse nackdelarna med ämbarsshopping:

1) Det är inte så praktiskt vid större inköp; att bära tre plastkassar är betydligt lättare än att bära tre ämbar.

2) Det är svårt att skrynkla ihop ett ämbar och stoppa det i jackfickan… Eller det kräver i alla fall en viss styrka i händerna. Man kan förstås backa över dem med bilen också. Till det krävs en bil. Eller så kastar man ut dem på Nylandsgatan mitt i morgonrusningen, de stressade bilisterna lägger knappast märke till att deras framhjul underlättar mina shoppingbestyr, och kan således heller inte störas av det.  Det allra svåraste är dock att lyckas få det ihopskrynklade ämaret att återta sin ursprungliga form.

Nu är ämbaret fyllt med bubblande mjöd. Så nu blir det i alla fall inget shoppande i det ämbaret. Inte förrän nästa vecka.

Imorgon har jag två tenter. Nu borde jag definitivt sova. Gonatt.