Arkiv för Anatomi
Vi tar en dag på stranden…
…sjöng någon, kanske Tomas Ledin.
Så då gjorde vi det då. Efter ett par timmar på jobb fick det räcka. Resten av dagen blev det sommarstuga, fisksoppa, vattenkrig och simning tillsammans med delar av familjen (vi börjar vara så pass många och utspridda att det är allt mer sällan vi lyckas samla alla på ett ställe). Efter mycken planering lyckades jag hälla ett par liter kallt vatten i nacken på min broder och kriget var ett faktum. Senare bildade även pappa en egen frontlinje. Det stora kriget mot pappa urartade dock i rena kärnvapenkriget; båda parter stod vid strandkanten och öste vatten över varann med en hink. Annat var det i kriget mot brodern, där användes listiga strategier, hinkar gömda på bastutaket samt vattenslang.
Ibland måste man helt enkelt ta fram barnasinnet.
Vattentorn
Det flammade upp en liten debatt om Nykarleby vattentorn efter att jag påstått att en ful mikrofon liknade vattentornet i Nykarleby. Märkväl att jag inte direkt skrev att Nykarleby vattentorn är fult. Därmed inte sagt att jag inte tycker det.
Några exempel på vattentorn:
Snyggt Vattentorn.
Inget att klaga på här. Gamla vattentorn är överlag snygga.
Huruvida detta torn är snyggt överlämnar jag åt er debattörer att fundera på. Jämför dock med detta objekt:
Jag tycker det finns en viss likhet.
Avslutningsvis, ett extremt fult vattentorn:
Usch fy!
Självmedvetenhet – Dess olika dimensioner
Anatomi. På tyska!
Har läst lite (med betoning på lite) utvecklingspsykologi på sistone, och således konfronterats med självmedvetenheten. Wow, vilket ord… Nåja. Sent en kväll upptäckte jag en dimension av självmedvetenhet som Piget och gänget missade. Då man skiljer mellan det medvetna miget och det omedvetna jaget missar man helt den tredje dimensionen: att vara medveten om sina egna inälvor.
Vadå?
Ja, det funderar jag också… Men då sent på kvällen slog det mig att jag faktiskt har en lever, mjälte, njurar och hela köret. Alla är medvetna om sina lungor, för dem känner man av då man andas, hostar, kräks, springer Cooper-test mm. Jag har till och med sett röntgenbilder av mina lungor, så jag kan vara ganska säker på att de finns. Hjärtat likaså förnimmer man allt som oftast, t.ex. vid muntliga föredrag i skolan eller bilskolans körprov. Urinblåsan vet ni alla att man också känner. Men hur ofta känner man av sin lever? Aldrig. Den bara finns där, jobbar på för din hälsas skull, outtröttligt och utan att nånsin få ett enda tack. Så idag tycker jag att vi kan fira en var-snäll-mot-din-lever-dag. Att göra något snällt mot sin lever är i och för sig lite knepigt. Men man kan ju alltid fira levern på något annat sätt. Ät leverlåda t.ex.
Tanken på att jag har alla dessa inälvor var i klass med vad Arkimedes upplevde i badkaret då den först slog mig (tanken, inte badkaret). Jag kände en viss eufori över att få dela med mig av denna stora upptäckt, och över att få sprida denna upplysning bland människosläktet. JAG HAR EN LEVER!
På natten drömde jag att jag försökte förklara min fantastiska upptäckt för olika människor. Ingen reagerade med samma eufori som jag. När jag vaknade på morgonen och tänkte igenom saken förstod jag varför. Men trots risken att bli betraktad som allmänt konstig tänker jag ändå dela med mig av min upptäckt för er.
(ni kanske undrar över vilka tankebanor som ledde mig fram till min stora eureka-upplevelse. men det tänker jag inte berätta. så pass mycket kan jag säga att jag befann mig på toaletten då tanken slog mig. min egen tanke alltså, inte wc-byttans tank)
Grattis Nina som fyller år idag!
